Wednesday, February 16, 2011

Hej allihopa everybody

Ett litet klipp, nyttigt inför er resa till Sverige.
http://www.youtube.com/watch?v=MpdYytlGTFU&feature=related

We are looking forward to see you soon! At the moment we have a lot to do in school but next week we have a small break. And then you'll be here! During this break a lot of us goes to like Austria, Italy, France, Germany for skiing. You dont have to travel very far for skiing, you can also go to the north of Sweden. Some of the people who dont ski goes on small trips in Europe.

Now when you're coming the big question is: What would you like to eat when you arrive and what do you want to do during your time here? We know that your teacher has planned some activities for you but we still want to do crazy things with yoooou!

Hope you will learn something from this video!
Loveeee Embla, Viktoria, Frida, Julia och Thea

Monday, February 14, 2011

Livet ensam.

Hej allihopa och glad alla hjärtans dag. 
Jag vet inte vad som ni vill läsa (och jag är kanske inte så kreativ), så jag ska prata om vad jag vet bäst...mitt fantastiska otur liv. Ni måste vet det...jag är den mest otur kvinna som jag känner till. Allt som kan gå fel, går fel på ett otroligt sätt. Men det gör också roliga sagor så kan jag inte blir för arg.

Detta år bor jag ensam. Den senaste två åren bodde jag med en annan kvinna. Herregud. Min första rumkamrat var såååå konstig. Hon trodde att hon hade magisk kraft. På riktigt! Hon hade två ‘familiars’ (speciellt djur som häxan har). De var musslor som bodde i en guldfiskskål och oj vej! luktade dem så illa. Hon rengöras aldrig skålen och en dag hade matshal musslor för middag. Jag hade en okynning ide. Om hon inte ska rengöra skålen skulle hon tycker att hennes musslor var döda. Jag tog med mig två musslor från matshalen och lade dem på hennes kudde. Sen gömde jag de levande musslorna. Hon var så arg på mig. Men det var perfekt...hon skulle rengöras skålen varje vecka. Men hon gjorde också mitt liv exakt som helvete. Jag tror det var värt det. Kanske är det inte otur, men, så där, det är varför jag bor ensam nu.

I alla fall, mitt liv nu. När man bor ensam blir man rädd för de konstigaste sakerna. Till exempel, jag bor på den första våningen och jag har blivit rädd för att en yxa mord eller våldtäktsmannen eller inbrottstjuv ska bysta genom mitt fönster. Ni tycker att jag skämtar bara. Nej, det är sant. Under de första tre månaderna som jag bodde ensam kunde jag sova inte. Aldrig. Jag fick kanske lite mindre än två eller tre timmar varje kväll. Sen sa jag, GAH! Jag är klar med detta. Om någon försöker bryta in, kommer jag slå skiten ur dem.

Nu sover jag perfekt. ^^


Sen, att laga mat. Det kan jag göra inte alls. Till exempel, har ni hört om apelsinjuice ‘concentrate’? Det ser ut som detta...



Så, det borde bli en jätte enkelt sak att laga. -.- Uhuh. Nej! Burken sa att jag borde behöva att röra tre cuper vatten med hela burken av concentrate. Jag tittade på burken och sa nej, det kan inte vara sant. Det är helt för mycket apelsinjuice concentrate. Så, vad gjorde jag?

Jag åt halv av concentrate. :O Jag trodde att det skulle smaka som sorbet. Det gjorde det inte. :( Nej, det var mer som jag hade blivit knytnävsslag i ansiktet förbannad apelsin. Som detta...

Sen trodde jag att jag skulle försöka att laga nånting annat. Så jag bakade bröd...erhm, nej, jag försökte att baka brod. Jag gjorde degen och sedan lämnades att stiga medan jag var i skolan...i 17 timmar. När jag kom hem var brödet 60 centimeter högt! Jag tittade på det och sa...fan... Det skulle inte passa i ungen. o.O Jag har inte försökt att baka bröd igen.

Och sen va gjorde jag? Jag tände min matta i brand. Jag vet jag vet. Vad höll jag på med?! Men det gjorde jag. Ni ser, jag har inga taklampor så är det ofta mörkt i min lagenhet. En dag studerade jag men fortsatte att somna eftersom det var så mörkt. Men jag hade en ‘fantastisk’ ide. Jag älskar kinesiska hängande lyktor och har många i min lagenhet. Så vad gjorde jag? Jag tog en lykta och satt det på golvet och sen vände på det. Det var så romantiskt och stämningen var så varmt och jag tänkte om hur smart jag var...


Hahahahha.


När jag gick på toaletten hände det. Glödlampan var så hett att det lyser pappret lyktan i brand. Jag såg på det och skrek och svor och tog tag i lampan och stängt det. Men det var för sent...jag brände ett hål i min matta. Men jag tänkte kanske, kanske, det var faktiskt bara bränt papper så jag stack mitt finger i det ...


...i smält varm plast i mattan. 


Jag vet, jag är ett geni. Jag nog också bort min fingeravtryck. Yay jag. Så smart. Mina damer och härrar,det är därför jag inte borde bo ensam.







Så livet ensamt...är...intressant. Men nu är jag också ensam, min pojkvän finns bara på mina drömmar. Tyvärr, då vet jag. (hahahah, jag skämtar bara...en man eller många män, vilken är bättre...hmmm ^^). Äsch men nu är killar som tycker om mig så konstiga! Till exempel...den ryskan.

O.o

Han är den nyaste man som letar efter mig. Jag menar på allvar... Han är som en fluffig berusad björn som strukit cirkusen outfit för en läderbomberjacka. Och han är hungrig för bär ... Hollybär (LOL, det var så dåligt men jag kunde inte hjälpa det som ironiskt nog är jag döpt efter bär).

Oavsett, är den här pojken som letar efter mig varenda jävla dag. Bokstavligen, han vet min plats. Kaféet,biblioteket, kemi byggnaden ... allt. Den största delen är att jag inte tror att han känner mitt namn.

Hur känner jag honom till ni får fråga? Ja, han är lärarens sällskapsdjur i en av mina klasser och att vara helt ärlig hade jag ingen aning att han visste att jag fanns. Men för tre veckor sedan, märkte jag att han fortsatte att titta tillbaka och jag kunde inte låta bli att känna att han tittade på mig. Jag hoppades att han bara tittade på klockan bakom mig i rummet. Och sedan hade vi vår första tenta.Efteråt satt jag i förmaket sätta min bort saker och jag hörde en röst ... det var den ryskan.

Uppstå besvärliga samtal. Japp, använde han examen som ett sätt in. .. och fortsatte att stirra på mig som en tjock unge på tårta. Men i alla fall hoppades jag att det inte egentligen hände. Jag trodde kanske att han bara var typ vanlig.

Två dagar senare. Jag väntar i kön på caféet som jag alltid gör och vad jag hör åt sidan ... den ryska.

Herregud.

Han är som en ninja. Det svär jag. Han finner mig ungefär tre gånger i veckan nu och jag har aldrig hört honom på väg. Plötsligt hörde jag honom och att han började tala till mig. Han raderade inte halsen, tryckte mig på axeln, ingenting. Magiskt var han där och började tala.Och naturligtvis vill jag inte att förolämpa typ Putins barn. Kanske kunde Vladmir och Ivan från den ryska maffian ha kommit till min dörr och har AK47:or och basebollträn.


Jag skulle säga vodka kan vara ett bra tackoffer,men jag tror han kan ta det som ett tecken påuppmuntran och "fråga" mig om jag ville klä ut sig i ett golv längd päls jacka och en matchande mössa och att njuta av en "avslappnande"-mål av kaviar med honom i mitt av en övergiven snötäcktafältet vid 12:00 under stjärnljuset medan en grupp av dansande björnar i rynkade rosa tutus springer runt elden och låtsas inte se ut som de vill äta upp dig. Den ryska å andra sidan ... Låt oss bara säga att han inte kan vara typ subtle.

Och du undrar hur jag kunde säga nej.




Bra saker som kommer från ryskland...



Dåliga saker som kommer från ryskland...

DEN RYSKAN.

Wednesday, February 9, 2011

So much to do and so little time left!

I feel a little bit bad, no scratch that... I feel really terrible because I have not written in this blog in a really long time. But I guess you all know the drill. I've got sick in the early autumn and missed one week in school and that week we had like 3000 homework assignments so most of my time I have spent catching up on them. I have a lot going on with my senior project too. I'm doing a figure skating show, or I have done one and have one to go and it's a lot of work and planning behind it because I'm involving over 100 people.

I'm really looking forward to graduate because of all the stress that’s going on right now. Everybody is like “ hey it’s only 100 days left” and I just panic because I have so much things to do at this 100 days just passing by. After school I’m going to travel around Europe by train with my two best friends. That’s all I know for now. Later on I’m going back to study something but I’m not sure what. Yet. I’m really jealous of people that already have that part figured out. But I guess I will too.

I’m really looking forward to met you guys! See you soon!


This is an example of how our graduation-cap can look like. Everybody in Helsingborg/Sweden wears this special hat the day they take their graduation from upper secondary school. It means a lot to everyone and inside you usually get a message from your classmates that you can go back and read many, many years after this special day. We actually got ours today and everybody got really excited!

Hello - Goodnight!

Hello everyone!
My name is Sofie and I haven't been especially active here on the blog. Hehe. I will not make up any lousy stories why I haven't. I just haven't.
Perhaps I shall write something about myself, since some of you will soon meet me in person?
I am 165 cm tall and I have got short, brown hair and blue eyes. Speaking about my hair... I think I've got a quite amusing story to share.
About 17 months ago, me and I friend dyed my hair blonde one night without the instruction manual. We guessed if the hair was supposed to be wet or dry and for how long the chemicals were recommended to be in contact with the hair. This was, as you've propably already figured - doomed to fail. The texture of my hair was like chewing gum afterwards and lots of it fell off when I brushed it. I remember just standing in front of the mirror about 2 a.m, watching my hair fall like snow into the bathroom sink. And I was already blonde, I just wanted to brighten it up a bit. Well, not the "brightest" decision I've made in my life. After that I cut my hair short as an emergency solution. 1 cm... and yes, I looked like a boy.
Either way, my hair has grown out again but I've promised myself and my mother to NEVER EVER play hairdresser at home again.

I love to wear colorful clothes and I laugh a lot. I don't live at home anymore and that freedom is unexplainable. Instead of 2 hours commuting every day, I now commute 26 minutes. This means I've got more time left to study which I ofcourse take advantage of (;
Questions to the visitors:
Are you excited about your visit?
nervous?
...and most importantly: Are you partypeople?;D

I think this is good enough for now... feel free to ask me about anything.

Goodbye goodnight friendly people!
(I will try to show you a picture of me, but don't expect too much, though. I am not especially technical)
to be continued.
CIAO!

Tuesday, February 8, 2011

Äventyr på min födelsedag

Jag vet inte faktiskt varför skulle jag prata om min födelsedag, eftersom har de varit nästan 40 dagar sedan blev jag 22 år; dagen efter Jul. Men, det var så snälla att göra så här som jag gjort. Jag brukar ha Jul med min mamma 3 timmar söder hemifrån sen är jag tvungen att sitta i bilen och åka hem på min födelsedag, men den här gången stannade och besökte jag med min pappa hemma. Så efter Jul kunde jag ungås med vänner och kusiner i stället om att kör hem.

På morgonen gjorde min pappa lite ägg och pannkakor till mig. Faktiskt, han gör vanligen frukost till mig när jag är hemma. Snäll pappa har jag! Dagen innan sade jag till min kusin, "Vi skulle träffa i morgon så vi kan åka pulka eller någonting," och när klockan var 1 ringde jag honom. Så, min kompis Jon, min kusin Ben och hans sambo Taylor, och jag åkte till den största kulle i hela min hemstad... men det är bara .25 kilometer hög. Det var så kul att åka pulka. Jon var den bästa! Han kunde sitta på det och köra det som en bil. Inte så mycket snö hade fallit så kulle var både snö och sand.

Taylor åkte pulka jätte-bra. Hon har inte åkt innan för hon kommer från L.A.

Efteråt vandrade vi i skogen när floden. Det blev mörkt snabbt, och kallt snabbt. Efter vandring i 20 minuter kommer vi till floden. Den var nästan helt frusen och vi kunde få promenera på den. Sen hade vi en idé att vi kunde börja en lägereld rätt där på isen. Vi skyndade att samla pinnar och kaveldunblad och träbitar att mata den. Vi fick fyr på elden och stod under natthimlen att titta på stjärnorna. Lägerelden var mysig, och stjärnorna var sköna. Man kan inte se dem i storstader, men med den kalla luften var det enkelt att se dem lysa.

Jon, Ben, och Taylor står framför lägerelden.

När elden började att smälta isen tyckte vi att vi behöver åka hem att äta lite födelsedagstårta.

Monday, February 7, 2011



Vi hade en stor snöstom i onsdags. Den kallades “snowpocalypse”. Vi förväntades få 0.3 meters snö och vindar på 40 kilometers/timmen. Det var inte så dåligt som meteorologerna sade att det skulle vara. De flesta skolorna ställdes in men Michigan var inte stängd. Jag antar att det är “Michigan Skillnaden.” Mina tre klasser ställdes in, så jag åkte snowboard med mina vänner. Det var tredje gången jag åkte snowboard. Jag brukar åka skidor men Michigan har små berg och det är inte så roligt att åka skidor här.


I Johannas klass hade vi presentationer om Sverige. Min grupp presenterade om mitten av Sverige. Vi hade en sju dagars resa till Uppsala, Sigtuna, och Stockholm. Vi låtsades att vi var på en turnebuss eller båt. Jag använde mina bilder från min resa till Stockholm och Birka så det var som om vi var där.


Denna helgen är den största amerikanska fotbollmatchen under året Det är Superbowl XLV med Pittsburgh Steelers v. Greenbay Packers. Varje bar kommer att vara full av sportsfantaster. Jag vill att Steelers ska vinna. Jag ska titta på matchen med mina vänner och dricka lite öl. Det ska bli roligt!

Super bowl

So, what are your thoughts of the Super bowl? I thought it was a great match and a great performance from Black Eyed Peace and all but I have to mention Christina Aguilera’s singing of the national anthem. It is said that she switched some words and that she didn’t even know the right lyrics but that didn’t strike me as much as the way she sung it. I know she´s got a great voice but to show it off as much as she did? The highest pitch of all evening was when she took the last note and finished the anthem.

P.S. Fergie’s shoulder pads looked really cool and Black Eyed Peace were much better than The Who last Super Bowl!

Yo to every bro

Hi everyone

What's happening right now in my "interesting" life..?

- I'm going to ski next week during our "sports holiday" in the Dolomites (Northern Italy). I love skiing, it's probably the best way to get a total workout, ever!



- In March, during your stay, I will attend a Model United Nations here in Helsingborg. I will represent New Zeeland´with one of my friends who has been there as an exchange student. Also, in May, Ime and a couple of my friends, will go to Lubeck in Germany for an international Model United Nations, representing Germany (!). Have you ever been participating in a MUN? :)


At Campeon's own MUN


This is the little lovely town Lubeck.

Hälsningar
Emma :)

skitrip

Hello! My name is Natalia Petersson, beside me I have Adam Stigborn and Daniel Helvik Nilsson. Right now we´re having our senior project, my project is to administrate the school magazine, Adam is helping younger students with their math difficulties and Daniel is arranging a charity concert. Its going really well, but it's a lot of work. youll need a big bit of planning and a lot of drive to take the flight to it´s destination.

yesterday me, Adam that is, came back from a skiingtrip in the french alpes in the resort of Val Thorens. i went there not with my parents but our rivalry school, procivitas. we were drunk and tried to ski - a nizzzi combination wich could of gone shit. but here i´am with a lot of funny stories and good memories. most of involved a lot of "drägg" wich is like bad people throwing soffas and jumping in elevators until the brake.

daniel is always happy because he is going of to Thailand soon. he is not so much more than that actually....

see you guys in a week!

peace!

A late presentation

Hi!
This is Julia Achiniotis, Millie Gutestam and Ronja Sigö. We have had some problems with our accounts so we haven't been able to write anything. But better late then never!

As you probably know, we´re students at Campeon (3 Alfa). Today, it is 123 days until we graduate! We are looking forward to it so much. Right now, we have a lot to do in school and the thought of our graduation help our motivation.

We are looking forward to your visit and think that we are going to have a lot of fun!

If there´s anything you would like to know or just talk you can find us on facebook! haha ;)
/ Julia, Millie & Ronja

Just a few weeks from each other...

Ja, snart kommer ni hit till Sverige, det ska bli jättekul att få träffa er, ser fram emot en spännande vecka.

Well, soon you are coming to Sweden, it is going to be really fun to se you, looking forward to an exciting week.

See you soon
Emma Johansson

Wednesday, February 2, 2011

Hej allihop!

Hej hej!


Så... jag undrar om ni hade några idéer om vad vi skulle göra när vi är i Sverige?? Jag kan inte vänta!! xD Dessutom, några av oss ville gå på ett konsert om vi kan...vet ni om några?


Vi ses snart!